Okej, som några av er vet har jag SJUK spindelfobi. Jag har ändå lyckats dölja det för Saga, visar mig ALDRIG rädd framför henne, och trots att hon verkar rädd ibland för dom så skojar jag alltid bort det, typ samtidigt som jag backar ut ur rummet hhhaah.. nä men ärligt, jag är bra på att dölja det. Håll i hatten – detta kan vara den SJUKASTE morgonen för någon med spindelfobi, jag kan inte ens skriva detta utan att ha rysningar/gåshud över hela min kropp.
Jag och Saga låg i sängen i morse, jag hade druckit mitt morgonkaffe (som tur var) och vi lekte med hennes gosedjur. Från ingenstans hissas en spindel ner RAKT FRAMFÖR MITT ANSIKTE. Alltså typ 5cm ifrån?!?!?!!?!?!? Jag GALLSKRIKER, flyger upp ur sängen, sliter av mina kläder och springer iväg ut till Dennis i köket som ser vettskrämd ut.
Saga såg inte spindeln, hon kommer bara lugnt upp efter mig och säger ”mamma, vad håller du på med?” och jag skojade bort det med att något kittlade under min fot och sen skrattade vi bort det. Kollar på Dennis och viskar – gå in och ta bort den spindeln NU, skaka ALLA sängkläder. Så går jag och Saga in på hennes rum för att hon inte ska se.
Och på väggen, precis ovanför hennes säng sitter den STÖRSTA JÄVLA SPINDELJÄVLEN JAG NÅGONSIN SETT!!!!!!!!!! Ärligt, vi har typ bara fuktspindlar här hemma, med minikropp och trådsmala ben (en sån som kom i mitt huvud idag) men detta var den sjukaste källarspindeln EVER!!!!!!!!!!! Springer in till Dennis, gråter nästan och säger KOM; NU!
Sen går jag lugnt in till Saga (som inte ens sett spindeln) och säger ”oj, kolla gumman hihi, en spindel, sjung en sång för den” och så börjar hon sjunga imse vimse spindel hahahahaha……. Alltså jag har just nu gåshus över HELA min kropp, jag måste fan gå i terapi för detta.
Slutade med att vi körde vårt bästa trick – ett glas med hårspray eller hårmousse i – PANG rakt på väggen utan att tveka, man vill ju inte att jäveln smiter. Och sen papper under, och ”släpper ut den” som vi säger till Saga – AKA mörda den. Dennis slängde ut den på gatan och såg till att den var ordentligt död. Och jag backade nog över den en gång också påväg till förskolan.
Alltså fuktspindlarna är OK, dom är bara läskiga när dom är typ i mitt huvud. Men andra spindlar. Alltså jag orkar inte… Jag är ändå uppväxt i ett gammalt hus fullt av källarspindlar och lika rädd varje gång. Lägenheterna jag bott i (4-5st) har alla legat nära vatten eller parker och haft sjukt mkt spindlar där med hahah…. och jag har till och med varit i Australien. Man kan tycka att jag borde vara härdad men ICKE! Fortfarande rysningar…
Okej – nu gör vi denna dagen till det bästa. Jag lär inte behöva med koffein idag.
Senaste kommentarer